En studie i den islamiska religionen, Allahs historia och Koranens mots Acerbi, Giuseppe RESA I FINLAND 1799. Helsingfors 1953, 190 sid., ill. Inledning av Roberto Wis: Giuseppe Acerbi hans . Senare klotband (Leonard. Samtidigt bjuder naturen p
Ur folder om Vreta Kloster. Tullgarn gav han som bot, f. Men uthus och bodar inne p. Alvastra. Brand, kloster. Alvastra klosterkomplex h.
Svensk uppslagsbok 1. Stockholm. Stadsbrand. Stockholms andra stadsbrand d. Ev 1. 33. 0. 1. 91. Visby. Stadsbrand.
Detta var . En broder omkom. Enk. Branden uppstod pga blixtnedslag i den n. Kung Kristoffer dog p. Staden stacks i brand. Arboga. Stadsbrand. Sv. 2. 51. 48. 0Arboga. Stadsbrand. Sv. Sankt Peters kyrka och kloster med angr.
Ur Norrbottens finnbygds historia.
Min tionde bok Allt h.
Programmet som blickar bak. Ansvarig utgivare: Silan Diljen. 18:2a Och han utropade (med) ( Glasets historia; Livet p.
Bebyggelsehistoria och byggnadsordning)1. V. Upp emot 2. 00 personer uppgavs innebr. Han blev skjuten i benet p.
Det kungliga gemaket och silverkammaren blev l. Visby. Br. En stor treskeppig kyrka av sandsten h. Innan hade det mesta av v. Skattefrihet beviljades under sex . Bergkvara. Brand, slott. Borgen Bergkvara var en av Gustav Vasas bef. Domkyrkan torn och tak brann.
Kungen bekostade uppbyggnad av domen. Varberg. Br. Rantzau kom tillbaka i december f.
Domkyrkan brann. 1. S. Uppslagsb)1. 56.
Norrk. 1. 57. 2 skrev han brev om detta till de ber. Efter den branden flyttades staden ca 5.
Sala. Gruvras. Ras i Sala silvergruva. Taket till Herr Stures botten f. Stockholm. Kvartersbrand. P. 2. 81. 59. 8Vadstena. Brand, slott. Efter en brand i Vadstena slott 1. Hans Flemmings ledning. Slottet grundades 1.
Tre kvinnor omkom och m. Med detta inleddes Kalmarkriget 1. J. Gustav II Adpolf var 1. V. Men sedan staden eldh. Det var svenskarna som r. Sommaren 1. 65. 0 var olyckan framme igen och en n.
Allmogen kunde endast med st. Detta samt alla hus och bodar i n. Bland annat hade vattenk. Omkring 1. 63. 0 sker en gatureglering d. Det var Sveriges dittills troligen st.
Mellan 3. 0- 5. 0 av de 1. Stockholm. Brand, slott.
Fyra av slottet Tre Kronors torn st. Arbogaborna klagade till Kungl Majt . Landskrona. Stadsbrand. Landskrona. 3. 01.
Regeringen befallde att s. Sigtuna. Kvartersbrand.
Ett tiotal g. Men allt kunde inte bero p. Det drickbara vattnet f. SMHI1. 65. 0Arboga. Stadsbrand. Stadsbrand i Arbogas s.
Bebyggelsehistoria och byggnadsordning)2. S. Efter denna brand byggdes staden upp med en r. Ett 2. 0- talet tomter mellan torget och .
Elden uppkom hos en bagare. Soldater gjorde sitt b. Drottningen red om kring och var misslynt p.
Med sin kommenderstav tvingade hon folk att arbeta. Efter denna och ett par andra storbr. Branden uppstod vid Olofsm. Man vet i vilket hus branden b. En ny stadsplan, godk. Stadsmuren revs och anv. Falkenberg. Stadsbrand.
Falkenberg har drabbats av br. Kyrkklockorna larmade befolkningen som under borgm. Branden orsakades av of. Branden var orsakad av slarv vid . Varberg. Stadsbrand. Varberg flyttades till sin nuvarande plats efter denna brand.
Man befallde nu att bygga hus i sten, vilket knappast efterf. Stadens centrala delar uppvisar en regelbunden stadsplan som tillkommen efter branden. Den fientlige amiralen Juel br. En ny stadsplan gjordes.
Trolleholm. Brand, slott. Trolleholm, den gamla borgen i Sk. Snapphanarna fick order att br.
Lund och Laholm drabbades och en rad herrg. Den 6 augusti var snapphanar och danskar utanf. Husen plundrades och br. Minst 1. 50 hemman och tio pr. Kalmar. Stadsbrand.
Kalmar drabbades av stadsbrand. Helsingborg. Br. Branden orsakade av gnistor fr. Orsaken var att en pojke skulle br. Den ena sprang i luften detta . Krutbruket anlades under kriget 1. STF 1. 91. 31. 68. Stockholm. Kvartersbrand.
Storbrand i Stockholm som startade i ett hus vid Ladug. Inga hus brann ty kring dem fanns beteshagar (Den gamla byn - Peter Nilson)1. Uddevalla. Stadsbrand. St. Och efter fyra timmar var allt j. Staden uppbyggdes efter en rutn.
Filipstad. Stadsbrand. Straffen i samband med ras blev allt str. Karl XI stod lik i Slottskyrkan. Hans stoft bars till stallet p. Den unge Karl XII ben. Ett stycke av den gamla muren f. Den blev omkullsparkad av h.
Praktiskt taget hela staden blev f. Enstaka stenhus, domkyrkan och slottet klarade sig. Uppsala. Stadsbrand. Denna brand i Uppsala b.
Inte ens stenhusen kring Stora Torget var en effektiv brandgr. Med brandkrokar rev man ner ett dussin hus. Holland, Tyskland som . Skogseko 4 dec 2.
Gr. Lusthuset Brahehus.)1. H. 1. 7, 2. 81. 71. Lund. Kvartersbrand. Lund h. Detta stenhus var i 4.
Arbete med en ny brandordning p. Extra noggrann brandsyn genomf. Arbetet med brandordningen p.
Branden spred sig och rasade i tv. Minst 3. 5 personer miste sina byggnader. Staden byggdes upp och p. Karlstad. Stadsbrand.
Andra uppgifter menar att en underofficer slarvade vid r. STF 1. 91. 5)1. 41.
Trosa. Br. Staden drabbades redan p. Anfallsstyrkan bestod av 7. Staden inkl kyrka och r. Nora. Stadsbrand. Nora brann ner s.
De sista resterna revs bort p. Eld i ugn var inte tillr.
Staden byggdes upp igen med tr. Efter branden fick alla landsh. Drottninggatan blev illa . Man hade eldat i en bryggstuga trots f. I staden bodde ca 1. Nio arbetare dog vid olyckan. Det var Christoffer Polhems slussled som inte fullbordades.
De var inte klart att staden skulle byggas upp. Stadsplanen i de centrala delarna tillkom efter denna brand. Den startade hos en fiskk. Maria Magdalena kyrkotorn brann. Detta arbete leddes av stadsarkitekten Johan Eberhard Carlberg. Det var bara tio dagar mellan br.
I staden fanns ett hundratal mindre hus, de flesta med n. Ett hundratal hus lades i aska, d. Stadens sprutor uppbrann och ett par m.
Trots goda ansatser s. Allt arbete med stadens sprutor och alla m. Staden byggdes upp efter den gamla stadsplanen. G. Den kan ha orsakats av torkning av bakugnsved. Den vackraste delen av staden lades i aska. Kristinehamn. Stadsbrand.
Hela Kristinehamn fr. SRV P2. 1- 2. 45/9. STF 1. 98. 1. Brandskydd 1. Stockholm. Tr. Vid alla fem portarna fanns vakter men n. Officiellt sades att man ropat att elden var l.
Brunskog. Mycket regn hade gjort att niv. Dikesvattnet skar dock igenom sandbanken och hela sj. Ingen person skadades men en mj. Bruket blev utan vatten och lades ner. Det kallades det stora (Inga f.
Bellman skrev ett klagokv. Efter hand brann allt ner.
Branden syntes till Link. Kristine kyrka drabbades. Den hastiga spridning berodde . De detonerade och kastade eldbr. Sprutorna arbetade i 3.
STF 1. 91. 3)3? 5, 1. Fryken. B. Elva personer omkom inkl hovpredikanten Per Westmark som f. Fallet hindrade flottningen s.
Detta arbete hade inletts och drevs av Magnus Huss (Vildhussen). Lasarettsbyggnaden drabbades och var f. Flera publika hus brann, d.
Larmtrummor samlade garnisionsregementen som begav till brandplatsen. Delar av huset kunde r. En stor del av stadens vuxna m.
Skadan slukade en stor del av Allm. Detta slott var aldrig helt f. Stadens brandmanskap bek. Nattvakterna miste sina arbeten. SRV P2. 1- 2. 45/9.
Uppsala. Stadsbrand. Storbrand i Uppsala d. Svenljunga. Blixtnedslag. Under gudstj. Tre personer blev ihj. Vimmerby. Stadsbrand. St. F A Dahlgren skrev en dikt om branden som d.
Branden uppstod vid midnatt och alla arbetsf. Men fyra kvarter bort hade gnistor ant. Branden spred sig snabbt. C F Dahlgren diktade om branden och uppmanade ocks. Elden spred sig hastigt . Minst 3. 5 personer drunknade. Skruv ligger norr om Norrhult i Sm.
Kungen och kronprinsen skyndade till st. Stadens sex sprutor var snart p. Ca 2. 00. 0 personer blev husvilla. Det var kanske den st.
Folk greps av panik och b. Katastrofen lamslog stadens ledning och inv. Stadsplanen kunde nu p. En person blev innebr.
Efter branden gjorde man en ny brandordning, inf. Sprutorna fungerade ej som de skulle. Folk i langningskedjorna deserterade till f. Stadsplanen gjordes av Nils Ericson. Man trodde att branden var under kontroll och gl. Riddarholmskyrkan fick d. Tack vare att ett par hus revs kunde elden begr.
Det var stadens vackraste del med nya tv. Larm fungerade, sprutor kom fram raskt men gnistor spreds i stark vind och ant. Branden orsakades av en spricka i en skorstensmur. Leksand. Brand, by. I Lakn. Dessutom brann 1.
Stadens frivilliga och ordinarie brandk. Det blev storm under tiden och branden spreds.
Halmstad. Stadsbrand. Orsaken var ev att man hartsade k. Branden startade i ett uthus d. Brandmanskapet larmades med trummor och klockkl. Magistraten var medveten om f. SRV P2. 1- 2. 45/9. Kungsbacka. Stadsbrand.
Det var marknadsdag och h. Falun. Stadsbrand. En f. 2. 70 personer blev husvilla. Kristianstad. Stadsbrand. En nattlig brand som startade hos en k.
Lidk. Det var hela den gamla staden. Elden spred sig hastigt i tre riktningar.
Milletorp. Brand, by. I b. Mild luft hade lockat ut folk att arbeta n.
Det var uppemot tio grader varmt p. Denna dag kallades ocks. En patient gick en kv. Eftersom hon hade nyckeln kunde ingen r. Branden orsakades av att man torkade tapeter (i en tapetfabrik) t. Omfattande rivningar vidtogs och man skapade en brandgata d.
Askan tog fyr och snart stod hela g. Men branden ledde ej till n. Konjunkturerna var goda och snart hade det kommit till moderna stenhus. Stortorget utvidgades f.
Efter branden anlades gator och kvarter i rutn. Under villervallan vid b. NWT 2. 0. 1. 0. 0.
Skara. Kvartersbrand. En st. Av dessa var 4. NWT notis 1. 0. 4. G. En mamsell hade somnat ifr.
Branden startade i ett magasin. Vattenlangningskedjor hann ej bildas, det r. Efter branden beslutade man att f. Siljans vattenyta var 3 meter . Totalt 1. 1 sprutor kom i verksamhet.
Trots att det var 2. Uddevalla. Stadsbrand. Sunne. Drunkning. Vid roddtur . 5, 1. Ronneby. Stadsbrand. Hela Ronneby k. 1.
Sunnemo. Drunkning. En far med tre d. Det var ute och fiskade n. Karlstad. Stadsbrand Den stora stadsbranden i Karlstad b. Branden gick ej att hejda. En del manskap ”deserterade” f. Hela staden brann och 5.
Konungen infann sig och gav order om . Arbetare hade oroat sig . Stockholm. Explosion. Det var enligt boken Alfred Nobel, mannen, verket, samtiden 8 personer som omkom.
V. Det skedde genom att v. Bevakningen blev bristf. Branden spred sig snabbt och br. Torp och lador brann i flera socknar. Den utfattige man som d. SRV P2. 1- 2. 45/9.
Branden berodde p. En orkanliknande storm satte fart p.
Omkring 7. 00 hus brann upp och ca 8. Det stod tidigt klart att elden inte gick att stoppa. Ur askan reste sig ganska snart det nya G. Mannen bakom verket var friherren och j. B. Ca 5. 00 personer husvilla. Staden hade drabbats flera g. Ca 7. 00 personer husvilla.
En ny stadsplan uppgjordes f. Elden spreds mycket fort.
Ur Norrbottens finnbygds historiaav HUGO TENERZ, utgiven 1. Nybyggarbos. Befolkningen inom detta zon . Folkblandningen har medf.
Hela Nederkalix- och . Norrbottniska dubbelredskap: Pajala: .
Ovaleggade redskap: Pajala: Rautavaara. Karesuando: Gunnari (ovanf. Mindre boplatser finns i finska . Kr. Bland de olika slagen av fynden . Funnsted: Ei tomt i Workinnmarka i Troms.
Samme dag smiler de tre guttene ivrig. Og skatten guttene gravde fram i hagen var visstnok historisk. Ringene kanskje 1. Under en. stor sten fann man 4 vackra bronssv. Dessutom fann man 4 halsringar, 3 armringar, 1 rakkniv och en.
Ringen hittades 1. Idivuoma i. Karesuando och den har en diameter p. Dypt. nede i sandjorden blant furutr. I vikingtida var det vanlig .
Skatten fra. Gakoriberget og Lathari kan man se i skattemonteret i utstillingen p. Altas. eldste metallfunn, bronsespenna fra Kviby, finnes ogs. Vi kjenner flere slike funn, og de tolkes som skatter nedgravd i. De er av en norsk type som ogs. Dette funnet passer godt med en teori om nausttufta ved. Tingneset som tilh.
Kopperet den er laget av stammer fra Russland. I. Finnmark er det ikke funnet s. I den yngste delen tar kontaktene. Det er blant annet funnet spor etter jernblad i nesten. Boplassene her dateres til 9. Kr. I denne tida slutter folk mer eller mindre . Spesielt kniver blir n.
Det er funnet jernforsterkninger p. Rikast har Rovaniemi- och Kuusamoomr.
Fynden bestyrker antagandet, att h. Den dateras till. Yxan anses vara av finsk tillverkning. Inom lappmarksomr.
Halsringen har motsvarighet i Tavastland och kan. Tornedalen var ju en trafikled mellan Finland. Till de intressantaste nyare fynden i Tornedalen h. Fyndorterna visar, att trafiken fr. Halsring. av silver (Ajakkavaara, Idivuoma), 4 pilspetsar (Keinovuopio), Tuoljihuippu (.
Treriksr. Ottar var en norrman fr. Norr om hans distrikt fanns ingen bos.
Terfinnarnas land, som han for f. Uti de skarpa. bergsskrevor, som d. Uti dessa bergaktiga Landsorterna .
Ryssland; Allenast uti Norwegen. Och emedan det mycket finnes som f. I Wizzi tror man sig igenk. Tornedalens betydelse i birkarlarnas verksamhet. Till Tornedalens dominans bidrog ej enbart de goda.
Fisket var en icke mindre. Birkarlarna i Tornedalen . Men samtidigt. lade de ocks. Praktisk taget alla. Torne och Kalix . Att. samtliga birkarlar var representerade h. I Tornedalen, den tidigare bebyggda delen av.
Av en del ursprungshandlingar kan man inh. Enligt finska. forskare f.
Snarare var. tendensen i skolans verksamhet och myndigheternas inst. Det kulturella folkskiktet, som uteslutande beh. En del lokala. skolhistoriska arbeten finns, men i allm.
Artiklar. behandlande kyrkans verksamhet i dessa trakter p. Norrbottens finnbygd... Wanhainen (Finnbygdssakunnigas bet. I ett arbete redovisar. En del forskare. vill t. Kolonisationen spridde sig fr.
August Lindell, Bidrag till. Norrbottens l. 9., ger talrika. Jaakola i Pirkkalaislikkeen. Tavastrna hade emellertid konkurrenter i kareler, som fr. Detta satte fart. Kemi. Ofta. finner man dessa namn ursprungligen knutna till s. Tornedalens. nordligaste by anges Pello, till vilken by dock r.
Enligt Egil. Skallagrimssons saga var det ju ej fr. Endast i Tornedalen synes den fasta bos. Faktorer som inverkat p. De. stora barnskarorna kunde ej mera f. Blott ett eller tvenne av.
Den. svenska staten uppmuntrade denna utveckling dels fr. I. Finland gick denna utveckling i hastigare tempo . Savolaksarna, vilkas huvudn. En hel del av svedjarna och deras efterkommande blev egendomsl.
En del av dem byggde sin lilla stuga. Tornedalens gr. De. Platsen kan identifieras som Muonioniska vid Muonio. I sin instruktion till. Daniel Hjort och Isak Behm 1. Det vittnar en hel. Norberg, En gammal Norrbottens bygd, I, s.
Kengis eller detfinska K. Att bland dessa fanns. Endast i Raunala anges samtliga vara. De anges vara av finskt. Kanslikollegiets underd. Visitationen i Kautokeino den 2.
Detta betydde dock icke, att all. Under Laestadius tid bedrevs. Efter hans. tid synes dock denna verksamhet avtagit och borttynad icke minst genom det. Enligt folkskoleinspekt. Ett undantag utgjorde Haparanda stads folkskola.
Visitationsprotokollen vittna tydligt h. Undervisningen i svenska. I det senare fallet utesl.
Att allmogens accepterande av statsskolorna icke. Liksom i Tornedalens distrikt. Jukkasj. Grape, att i de skolor, d. Grape, den. intensivaste f.
Redan 1. 89. 2 meddelas att . Utvecklingen i lappmarksdistrikten g.
Detta har varit motiverat ej blott. Numera har genom de m. Men mest av allt vill boken, huru orden i. Bergfors verkade som.
Skjutsbonden pekade p. Jag ombads att stiga in och. Utan att kunna urskilja dragen p. Det var karlarna som konverserade p. Man samtalade om, huru folk blir klokare och klokare. Tur att ugnsluckan inte satt s. Och av den. Maccaronimassa, som inte rymdes i ugnen, utan som en l.
Detta. betygade alla med en mun om puddingen. Byn var inte stor, men s. De lade bort det.
Nu tyckte han sig ha. Nu ville han visa, hur man i hans hemland . Till och med en vacker rovsk. Den blev hans bostad under hans f. Sedan var det. till att bygga: Han r. En liten fyrkantig stuga med skjutglugg timrades upp.
Nu skulle storbruket. Snart var den blivande. Ty den var alldeles f. De svarta och tunna fl. En liten parvel till pojke med bl.
En frisk vind hade bl. Men skogsbranden medf. Bland annat blev ju det goda renbete i grund f. Men han kallades i dagligt tal med f. Jag vet inte, om man har r.
Det var alldeles tyst i rummet. Denna tystnad utnyttjade Jussa. Samtidigt anlade han ett omotiverat flin. Och han fick mod till sig och r. Han. hade emellertid varit l. Ett skott Just denne Jussa var det, som den egentliga. Nu kunde man ju aldrig vara s.
Nog hade Jussa sina sysslor i skogen alltid, som. Men det var kusligt att g. De kunde rent av ta Jussa f. Men innan han gick, tilldrog sig.
Varje buske, myrstack och storsten blev utnyttjad. Det vill till, innan en finnbygdsbo springer. Och solen, som nu hunnit kliva.
Ja, mellan de darrande andningarna kunde han. Den. var utdragen som ljudet fr. Nu var det dock inte s.
Jussas slutspurt med v. Men mitt under densamma intr. Absolut i grannskapet! Det tog. bak i nacken, precis mitt emellan .
Han hade ej stannat av i farten ens. Men bak. i nacken rann blodet dess ymnigare, det kunde Jussa k. Voj, att trampa i sitt eget blod. Det. kom i stora forsar och klumpar. Vem kan springa undan d? Ja, man skall ju en g. Fast nog. hade det varit mindre kusligt att f.
Men han var ju inte. Stugan hans syntes mycket v. Men man koppade ju folk f. En gnista hopp gjorde benen sp. Det borde han ha undvikit. Nu skulle han hellre g.
Det besynnerliga var, att hela hans f. I det stora hela.
Jussa blev arg. och h. Den var alltigenom rolig. Och en. vers ur psalmboken b. Nu. skulle den snart . En rysning genomilade kroppen. Att. se Pirku fullkomligt ober.
Proppen i flaska, som. Men vart skulle han g?
Denna historia b. De inbillade honom, att han. Gamle prosten hade placerat honom bland de s. I en av kolumnerna i husf. Sedan. han pratat litet hit och dit om ett och varje, som tilldragit sig i hans.
Han gjorde vad. han kunde f. Han slog upp Manne i kyrkboken.
Men dess mer. skrattade Manne. D. De voro mycket olika varandra. Manne var l. Katrina var liten som en dv.
Det var. ordnat med ljus p. Minst av allt hade han.
Det vart ett allt ivrigare letande. Men ingen ring fick han tag i. Till sist knuffade bruden honom i. Aldrig hade han haft det s. Men det lyckades, vilket m. Bland mynt, knappar och annat sm. Men detta kunde ej ske med mindre .
Till sist lyckades det. Men olyckan ville, att en person fr. Det kunde ingen leva p. Nej, han hade. beskrivit det s. Bland annat fick han h.
Mannen visade en hemlighetsfull min och f. Han var ju inte alldeles s. Det var en kall, gnistrande vintermorgon. Luften var genomskinligt klar. Endast i ett par stugor hade folket redan stigit upp, och han s.
Men alla de andra lyfte och fl. Men nu visade det sig, att detta var alldeles. De hade av svett. Det var Vuolin. Mikko, vedhuggaren i byn. Mikko hade blivit alldeles vettskr. Han trodde, att han s.
Alltid hade han sett och h. Han trodde inte vad han h. Det var manalaiset, det var de. Det var han nu orubbligt s. Jo, han sa, att han var pr. Men det var nog bara f?
Sa han, att han var pr? Det var en manalainen, en underjording. Det hade ju dykt fram ur intet. Han satt inne vid.